tisdag, mars 18

sponsorer tack! Del 1



Jag kan absolut inte berätta vad jag håller på med just nu och det är ju på ett sätt lite synd, för om jag skulle outa mina synder och bravader så skulle jag förmodligen ha många fler läsare.

Nu har jag gått och blivit lite smått avundsjuk på dessa stora fjortisbloggare som tjänar miljoner på att nämna nån produkt här och var.
Men det är ju det här med integritet. Blondinbella och hennes följe har ju ungefär lika mycket integritet som aporna på skansen. Jag har valt att försöka behålla lite av den varan så därför har ni fått hålla till godo med lite light martel-living. Jag vet att det suger att gå den gyllene medelvägen, det blir man aldrig framgångsrik på. Därför kommer här en lista på lite pinsamheter, för det tycker jag ändå att jag kan bjuda på!
Min plan är att göra den här bloggen stor, jag har bara inte kommit på hur jag ska kunna slippa bli obekväm i och med det. Nu tror jag mig dock ha hittat en brunn att gräva ur!

Provar med att börja lite lätt från barndommen..

1. När mamma kom på mig med att ha gömt utspottade potatisar och fläskarre´-bitar i servetter i skrivbordslådan i flera månader. Det var helt enkelt inge gott.
Mitt försvarstal var bättre. Om jag av nån anledning skulle bli inlåst på mitt rum i flera dagar, så fanns det föda att livnära sig på.

2. När jag blev skitbesviken över att det inte på riktigt fanns björnar i vår matkällare på landet som gick i ide över vintern. Det var morfars återkommande god-natt saga. Trodde på allvar att de gick och la sig på varsin hylla och slumrade in och vaknade lagom till våren. Hur de fick upp hänglåset eller hur de kom upp på översta hyllan ifrågasattes aldrig.

3.Eller varför inte berätta hur ordet "naiv" kom till? När jag var liten och skulle dela på en bulle med min kusin intalade hon mig att det korrekta sättet att dela bullar på var att hon skulle ta det som var i mitten och jag det som var runtomkring. Trodde sen i flera år att det var så man gjorde, att jag aldrig fick mitten. Scared me for life!

Nej hörni...nu måste jag spara lite på mig. Men vad säger ni, är jag inte värd en årsförbrukning av Loreals hårfärg nu?

Nyans "tuscany" , och gärna med ett par extra plasthandskar tack!

2 kommentarer:

Anonym sa...

Aaah, du kör den där taktiken du. Lite smått om önskan av hårfärg. Jag förstår....jag kanske gicke lite väl hårt ut när jag begärde pengarna direkt in på kontot???

Om jag inte kände oss skulle jag bra hellre vilja läsa våra bloggar en blondisarnas dravel.
Avundsjuk?
Nej inte på dem men på pengarna de verkar få för att skriva blaj.
Daaaa!

KRAM/AK

Anonym sa...

....och blaj är ju precis det jag skriver ganska mycket i min blogg.
So where is the cash?

AK igen