tisdag, mars 18

Väntabarn gympa.

Igår hände det lite för mycket saker, vilket gjorde att jag av misstag råkade tacka ja till att leda ett "vänta barn h20-pass".

De ba´: Du är den enda som kan leda vänta-barn pass, så det vore jättegulligt om du kunde vicka imorgon.

Jag ba´: Eh okej, kör i vind. Måste lägga på, ska in i möte..men släng iväg ett mail om tid och plats.

De ba´: Men guuuu va gulligt, verkligen jättehääääärligt. Ha det så jääääättebra nu. Heeeeeeeeeeeeej.

Så igår kväll efter jag och mamma hade smält en flaska vin så började jag få oroliga påminnelsevibbar nånstans bak i hjärnbalken. Flög upp ur soffan och började bränna vänta barn-musik.

Och gudarna ska veta att de här blivande gympande mammorna ser ut som flytande kollin som vägrar göra någonting mer ansträngande än att just flyta. Ögonen är stora som pingisbollar när jag talar om för dem att vi ska "röra lite på oss".

Men jag menar, herre gud, de väntar ju barn så allt är förlåtet! De kan inte korsa benen, de kan inte hoppa, de kan inte korsa armarna, de kan inte anstränga sig för mycket, de kan inte svälja klorvatten, de får inte säääära för mycket på benen, man får inte insinuera något om deras tillstånd och alla andra skämt studsar tillbaka som en sugklocka i pannan på mig.

Jag förstår faktiskt inte vad de gör där med mig? Men mer än så orkar jag inte bry mig. Inte för 300 spänn i timmen.

Inga kommentarer: