Söndagstemat är som vanligt: "inget viktigt men.."

Jag har sminkat mig sen jag var 13 år.
Det har blivit en självklarhet att sätta på sig ansiktet, jag är inte jag förns mejken är lagd. Har absolut inga problem med att gå osminkad, men det är inte så jag har levt de senaste 10 åren. Det är jag när jag är hemma och donar, segar eller är sjuk.
Men nu har jag börjat fundera på att lägga ner sminket, köra naturellt. Och anlednigen är faktiskt bara av ren lathet. Det är så jävla skönt att slippa få ont i ögonen framåt kvällen, eller när det rinner när det blåser, det är så skönt att kunna peta, och det är så fantastiskt underbart att slippa remova allt. Nu ska huden få andas och bli faboulus till våren och sommaren. och på fest är det så klart kaklat och spacklat som gäller. Jag menar herre gud, det är fortfarande jag som talar samt att rom skapades inte på en dag! För att jag inte ska gå back som fåfäng så får jag väl satsa mer på håret. Om man nu kan det.

Jag vet att J skrattar nu, förklarade mina planer för honom och responsen var "HAHAH jaha ännu en fas" Sen tog han mitt vattenglas och svalde nästan ett hårstrå. Ha, right back at you!

Och jag vet att min chef kommer att tro att jag är sjuk. En gång använde jag inte kajal vilket fick följden av att han trodde jag var förkyld?!!

Så imorgon har jag väl lepra då.

Jaja, jag försöker väl mig på den här fasen ett tag...det kan ju inte skada i alla fall, det värsta som kan hända är väl att jag råkar gå in i alla ex på en och samma dag.