En weekend i Ösd hos H.

Östersund. Vackert, stort, inskränkt, fula människor, inga invandrare, gå med stavar, vänlighet, "sportigt", mysbyxor, spakliniken, frost, lila himmel, röd himmel, gul himmel, lugna skator, efterblivna skator, bilbatteri, resa utan plattänger för att det finns där.

Saker man hör i Östersund.

"Men gu va härligt" Sägs av alla åt i stort sätt allt som inte är negativt.

"Dra in tofsarna så jag kommer fram och förbi!" H kör nästan på en hundägare med sina två små vita hundar.

"Se på pärlbandet som bildas av lamporna på bron"

"Pip" Sms

"Gu va härligt"

"Äta tacos" Uttalas Takos. (Man äter takos typ jämt när man ska mysa i Östersund)

"Verkligen jättehärligt"

"Jag tänkte vi skulle öppna det sydafrikanska." Ett vin som H spart på så länge jag känt henne.

"Pip" Sms

"Om vi skulle möta en man som heter Björn nu, kan man säga att vi mött en Björn då?" Jag undersöker björnfaran i skogarna.

"Jag är faktiskt inte så fåfäng längre" Jag intalar mig själv och H att jag visst passar in i en by för ett ögonblick.

"Man tappar liksom tidsuppfattningen när man hånglar" H

"Om vi skulle gå förbi en man som heter Sten nu, kan man säga att vi har gått förbi en sten då?" Jag drar det för långt.

"Pip" Sms

"Men det va mig ett jävla sms:ande.."

"Men du är ju mitt hjärta" H och jag, alltid.

Det här med att kasta pärlor åt svin.

Om du har problem med att hänge dig, hänge dig inte alls från första början.

Om du är så blyg att du tar omvägar och jag knappt kan höra pipet från ditt hej, sluta förföra och samtala om att förgöra.

Om du är gift, vad gör du här?

Om du går all in och sedan all out, det är helt enkelt inte schysst.

Om du har flera strängar på din lyra, plocka åtminstonde bort mig.

Om du inte är perfekt, det är verkligen helt okej. Det är inte jag heller, jag har till exempel kastat pärlor åt svin allt förlänge.

lovley lowlife, del sjuttioelva

Har tänk på en rolig sak (nu när jag har paus igen)

Jag brukar roa mig över övertrevliga kollegor eller försäljare som ringer till mig på jobbet. Deras sista ord brukar alltid bli så pipiga. Först låter det som en porlande bäck, sen övergår det til fågelsång och sen är det Mariah Careys falsett-toner. Det vill säga ljud som bara hundar kan höra.

"Okeeeeej, jättebra, vi säger så tack så jättemycket för hjälpen, vi hörs framöver, jaaadå, ha det fint, ok..pip, piiiiip ....iiii....i...i.....tomt(!?)"

Själv låter jag som Nanny Fine. Det är min hes-och-övertrevlig-röst.

klaga, grönt, rött

Jag borde säkert ringa ett tiotal olika jobbrelaterade samtal nu, jag borde säkert bläddra i en massa papper. Jag borde förmodligen uppdatera och ändra saker i register och i excelark. Men istället sitter jag och pillar mig i ögat, duttar bort överskottsfett i ansiktet (blandhy) och värmer mig på min kopp te. Det är höst och en tjej måste få vara höstsnygg i förlånga koft-ärmar med händerna virade kring en kopp rykande. Jag ser bilden framför mig varje sensommar.
Så jag knapprar mellan mailen och googlar på te-sorter, hår och kjolar. Går på toaletten, fixar hårtofsen och säger "Hej" i spegeln och ler för att se hur jag såg ut när jag sa det i verkligheten för en minut sen.

Någon gång mycket snart så kommer jag att bli påkommen med detta....eller ännu värre, jag blir påkommen med att ha missat något i mitt jobb! Jag har glömt att fylla i en kolumn, skickat ett mail eller ringt någon. Och så blir det en minikatastrof. Innuti och utanpå. Och det är detta som är så förunderligt. Mitt jobb är det som är rankat som längst ner på företaget, rent socialt, mellan två fingrar beräknat och utan att någon för den skull har sagt det. Men ändå är det när jag gör misstagen som de stora problemen uppstår, och där man får lov att säga till och klaga. Ibland får jag nästan känlsan av att folk här, mer eller mindre undermedvetet sätter mig på jobben där de vet att klagomålen kommer att landa i första hand. När jag tänker efter har jag alltid varit ett mål för klagan i min karriär. Stått i mitten eller längst ner. Och med tanke på hur jävla känslig jag är för kritik så känner jag mig genast ganska stärkt i det. Och så tänker jag på det ett tag, känner mig lite nöjd och tycker att jag förtjänar en paus i excellandet.

Min andra tanke är också att det rätt dumt att sitta och torka överskottsfett på näsan när jag borde pilla i kolumner. För att slippa fladder, inuti och utanpå.
Så jag tror jag ska övergå till det nu. Mitten eller längst ner, jag trivs rätt bra när allt kommer runt. Säger man så?

Det jag egentligen ville säga var bara att jag inte dricker grönt te längre, jag dricker rött!

Te alltså.

Ett hekto grönt te tack!

Förkyld. Jag dämpar och dövar med hjälp av apoteket. Jag börjar se ett samband mellan systemet och apoteket som jag bor mitt emot. Skyttetrafik, man köper öl ena dagen, ipren den andra. Blir förkyld och tänker whiskey den tredje dagen. Eller nä, jag kör på nässpray och hosmedicin den fjärde dagen. Usch, jag är en hemsk människa, jag är en jävligt ung människa! När ska jag komma till insikt på riktigt?

Nässpayen är tillbaka i mitt liv, Ipren grumlar tjockt i pallet, läpparnas fnasighet är inbakade i idominsalva och fishermans friend är min bästa vän i halsen. Man kanske borde prova någonting naturligt för en gång skull? Låte moder jord läka mina säkert stressrelaterade åkommor och krämpor. Ett sunt leverne mot sjukdommar låter trist och otroligt oeffektivt för stunden, men det här med grönt te kan nog vara min grej! (Okej ja, jag försöker övertala mig själv.)

Läste på lite för att inspireras och komma igång med denna omtalade mirakeldryck och faktum är att jag är på. Jag är jättepå!

Lyssna härå..
Skyddar huden, förhindrar akne, innehåller massa antioxidanter. Jag vet inte riktigt vad det är men det låter ungefär lika livsnödvändigt som omega-3.
Det är dessutom inflammationshämmande och stärker immunförsvaret. Jag har svårt att dricka vatten när jag inte är törstig men nu finns det ju en hel del anledningar att dricka grönt te. Vanligt te är vätskedrivande, precis som kaffe...men inte grönt te!
Jag ska ta mig an klyschan grönt te från och med idag. Har redan druckit tre koppar på jobbet men det var sånt där lipton pås-te. Jag tänker gå till NK och köpa seriösare grejer idag!

Shit, nu måste jag kissa.

Öra, del 2

Tack för all respons angående inredningsskolan.... Verkligen, har inte hunnit läsa alla kommentarer ännu men jag ska försöka besvara era frågor och synpunkter personligen. Var och en! Noll.

Nej jag tänker istället gå över till något som jag spår vara nästa kommande heta ting. Nämligen piercing i snibben. Nej i båda snibbarna!

Jag har inte läst Rodeo, Bon eller amerikanska Elle för att komma fram till detta. Jag har bestämt det helt själv! Bara det är så fett att jag borde få jobb som stylist på någon av ovanstående tidningar.
Det är så sent nittiotal att det bara måste komma som ett brev på posten nästa sommar. Så om ni vill vara ute i god tid (innan ni måste ta bort dem för att alla andra har gjort det) så går ni och beställer tid i helgen. Dani på "Mirabella", Sveavägen 86 gjorde mina igår. Han la mitt huvud i sin famn, va mjukt och manligt det kändes. Tills han sköt skallen av mig på båda sidorna med en guldpikadoll. Men ont gjorde det knappast.
Däremot va det lite svårt att ligga på sidan och sova i natt, och några öronproppar är det inte tal om att få in. Men å andra sidan hör jag ju inget heller. Vaxpropp och piercing, jag kan inte räkna ingreppen som gjorts på mina tio fingrar längre!
Men vad spelar det för roll, jag är tuffast i stan. Och ni hörde det hos mig först!

Fake it till u make it!

Ok! jag är medveten om att jag kommer att framstå som en bög i en kvinnokropp nu. Men här kommer MIN inredningsskola för coola loosers. Dig in, addapt, enyoy!

Det här är på fullaste allvar.

Vi har betalt hyran, vi har gått ut på krogen några gånger de senaste veckorna, vi har köpt tre, kanske fyra klädesplagg, vi har handlat mat såklart, men oftast på ett väldigt omoget sproradiskt sätt. Högst 200 kr kvar på kontot, tre dagar tills lön och det här med att piffa upp lägenheten får väl vänta till jul när man fått ett litet extra bidrag?
Jag säger nej, Martel säger NEJ!



Till den fula soffan använder vi...vaddå..ja just det, tyger! Gamla retro tyger är inte så svårt att få tag i som man kanske kan tro. Det finns en hel del på Myrorna och andra lite mer avancerade second hands. Fråga någon släkting som inte förmår sig att rensa på vinden så ofta. Det går även bra med gardiner som jag använt mig av på dessa två bilder. Ful vägg kanske du tänker, vi kommer till det också kanske jag tänker.



Hemska avflagnade dörrar och smutsiga väggar som man inte får röra för hyresvärden eller helt enkelt inte orkat ta sig an döljer vi med vaddå...japp, tyger! Bra ni börjar lära er.



Åh, äntligen någnting funktionellt tänker du. Nej, tänker jag. Den här lilla rackaren låg övergiven utanför tvättstugan där jag bor så, jag plockade helt enkelt med den hem och satte den på ett litet bord utan bordsskiva. Se nu till att matcha bordsbenet bara för guds skull. Många gåner har jag lurat hunks som trott att jag var värsta dj-martel med detta lilla funkisbord. Ha, tänker du, fake it till u make it, tänker jag.




Allt som är fult ska bort! Ner, upp, under, bakom, stuva, mosa...i dont care! Bort ska det! Men vad gör en bild på min pappa där då tänker ni. Ja det var verkligen inte meningen, tänker jag. (Och det var det faktiskt inte)



Svart och vitt är superhett när det gäller det mesta, speciellt i inredning. Är det, tänker du. Ja det är det, tänker jag



Det är snyggt och väldigt behagligt rent psykiskt att befinna sig i ett städat hem. Fueng Shui! Däremot är det tråkigt att städa, men det är roligt att spruta. Köp städgrjer som sprutar. Jaha tänker du. Ja, tänker jag.


Man behöver inte köpa dyra lexingtonöverkast för tusenlappen. Mitt absolut stoltaste ögonblick kommer här, köp ett lakan i en snygg färg! Det här är ett brunt lakan från Åhlens som kostade 99 riksdaler. Shit va fiffigt tänker du, snudd på genialiskt tänker jag.

Nej hörni vänner,nu börjar "sjukhuset" på trean och det får jag inte missa. Det finns fatiskt människor som sysslar med snäppet viktigare saker än mig. Men det är hårfint, jag vet.

Charmig sko och lås-man

Där jag bor finns det en låssmedsaffär. Jag är lite faschinerad av låssmedsaffärer eftersom de nästan allid ägnar sig åt skoputseri också...jag menar, vad har de två sakerna med varandra att göra egentligen? Det kanske finns en självklar koppling, men jag har inte tänkt längre än, SKOR å så NYCKLAR?
I alla fall så jobbar det en jättecharmig man i min affär. Jag går förbi honom varje morgon på väg till tunnelbanan och varenda gång så måste jag titta bara för att få se hans ansikte, ty han har en utstrålning som kan smälta det mest morgonfrusna hjärtat. Han är inte direkt snygg, han är faktiskt rätt tjock, har högt hårfäste och en odefinerbar skäggprydnad. Men han verkar liksom så nöjd med det han gör, och när jag väl har haft ett ärende dit (låst mig ute en gång, köpt skofärg en annan gång) så känns det som att jag skulle sitta på en av de där höga röda skinnpallarna hur länge som hellst. Vi har inte pratat så mycket men jag är säker på att om vi skulle jobba tillsammans så hade vi kunnat prata om allt mellan himmel å jord. Blivit soulmates. Du vet, ibland bara känner man att man skulle trivas ihop. Snackar inte nödvändigtvis om löv, snackar nåt annat, nåt bra.

Jag har en vaxpropp i ena örat nu. Det är för att jag använder avancerade öronproppar med fjäll på när jag ska sova, och när jag drar ut dem på morgonen så bildas det liksom ett sug...en sugproppsefekt. Så nu hör jag nästan ingenting på vänstra örat. Men sånt där brukar väl lösa sig efter ett tag?

I går gick jag förbi låssmedsnyckelmannen och tänkte att nu fasiken ska jag säga något...vi måste ju komma igång liksom. Och jag hade ju mina nyfärgade boots på mig så jag stannade bara i dörröppningen och tryckte in ena foten och huvudet och oj, skrek.."DET BLEV BRA MED DEN SKOFÄRGEN DU REKOMENDERADE"!

Han såg helt chockad ut innan jag fattade att jag nog snarare skrek en talade. I en tecknad film hade nog resten av hans knappt befintliga hår flygit av...bakåt.
Jävla vaxpropp...lite pinsamt faktiskt.

Men jag tror vi börjar komma varandra lite närmare.
Tänk om jag skulle börja jobba där med honom, vilken sjuk prestigeknäpp på näsan det skulle bli för min familj och släkt. "Jag har bytt jobb" Åhåå, va spännande...vart då"

Hornstulls sko och lås U BASTARDS.

Robert Rauschenberg

Jag var på utställning i helgen, "I love pop art" på Waldemarsudde.
Supermysig dag som började med traditionell maffig sallad på café 66, sen buss ut till djurgården och promenad bland löven.

Jag blev rätt betagen av Robert Rauschenbergs stuff så jag va tvungen att lägga upp ett par av hans verk på bloggen.

Nu väntar en kväll av rena våttorkade golv, inge mer mat och en god natts sömn. Imorgon väntar pass, jobb och A.

Hoppas de ringer om nåt av de två jobb jag sökte igår, det skulle göra gott. Väldigt gott.

Im so girlie today

Vad en kvinna vill ha:
Kärlek
Respekt
Den perfekta höstkappan
Pengar
Pirr
Komplimanger
Minst två prenumerationer på tex Bon el Cosmo
Blickar på stan
En lap-top
En mamma som är hennes bästa vän men samtidigt "mamma"
Body Butter i minst tre olika smaker
Tre efterhänsna karlar som skulle kunna få det
En som kommer att få det
Ett meningsfullt jobb som peppar hennes självkänsla
Tid för sig själv
SATC-Boxen
Oprah-Boxen
Godis i skafferiet
Förmågan att inte äta allt på en gång.

Jag har minst fem av dessa, den ena kostar 399:- på Gina Tricot

No more miss nice girl

Putsar argt

Ibland är det ett hårt liv att vara diversearbetare.

På det ena stället krånglar det med lönerna, jag skulle ha fått min lön för två veckor sedan men pga strul har den inte kommit. I början var jag sådär extremt försiktig och vågade knappt uttala meningen.."eh, min lön verkar inte ha kommit in" följt av "det kan ju vara mig det är fel på, har ni rätt kontouppgifter, har jag missat att fylla i rätt tider jadajada..." Jag verkar inte ha fattat att man kan kräva sin lön utan att ha dåligt samvete?! Det är ju inte av välgörenhet jag går upp sju varje lördag och jobbar. Jag mejlade ca fem liknande mejl och nu, nu är det no more miss nice martel, i tell u that much! Ringe vd:n som såklart just varit ute och spelat tennis och bad om en förklaring OCH kompensation.(Håll i hatten!) Var hela tiden på bristningsgränsen till miss too nice martel...men jag höll mig hårt i sängbordet och stog på mig. Hon ursäktade sig och erbjöd nån slags mesig bonuspoäng...HA! Ok, fem till bonusboäng och jag får ett presentkort på Stadium för 500.
I dont do Stadium baby...

På det andra stället trivs jag som fisken i vattnet, lathet blandas med lagom dos utmaning, trevliga kollegor. Nackdelen är att det är dåligt betalt och att min anställning går ut i december.

Det tredje jobbet är helt ok, lönen kommer in som den ska, förutom att jag fick en generalutskällning av damerna efter mitt första pass, (något jag inte trodde jag skulle ta mig mentalt överlevande igenom) men nu finns där inga hang ups. Det flyter på bra och ikväll ska min mamma vara med! IIiiiik. Jag är skitnervös av någon anledning. Hon kommer att stå där och skutta runt precis som alla andra och jag har bestämt att inte säga till någon annan deltagare innan att hon är min mamma.

Men åter till jobb. Kan ju inte stå hemma och färga om mina skor om jag inte har någonstans att visa upp dem! Nu ska jag fanimej ha mig ett riktigt heltidsjobb, jag ska gå med i facket och alla säkerhetsanordningar som finns. Jag ska skrika högt vid minsta lilla fel och kräva mina rättigheter. Jag är 25, jag är utbildad och det är dags. Ja det är fanimej dags att växa upp!


Och ni vet Nice girls go to heaven, bad girls go everywhere!

HAHA, nu skrattar jag högt åt mig själv. Jag har läst för mycket Cosmopolitan.

En kaffe på det här.

J och hall-pall

Det börjar bli så vettigt.

Ledig torsdag. J kom förbi och vi bara hängde. Jag var bara jag och hon var bara hon. Jag trodde det skulle bli tungt prat och mycket peppning för hennes skull, men jag blir ständigt påmind om vad den här damen besitter. Om jag är motsatsen till sorglös och samtidigt svag saft så är hon en fragile energibomb. Likheter ändå kan hända, för tårarna kan flöda, drivkraften är ständig. För mig kommer det inga tårar men fukt räknas inte i känslor.
Ibland har jag tagit henne för min lillasyster, lärt henne livets läxor och satt ord på hennes känslor. Men nä, så mycket oftare får jag ta lärdommar och anamma hennes tänk nu förtiden. Och det stör mig inte ens.
Det gick flera timmar, det blev Oprah, matlagning, mejl, foto, prat, prat igen, bailys och mer prat. Om man känner mig reagerar man. Lite.
Släpper på spänningar, släpper på sorger, släpper på rätt mycket.

Det börjar kännas riktigt bra, det börjar bli riktigt vettigt.
Även om ingenting runtomkring har hänt. Relationstatus och jobb, its the same. Men det finns så mycket mer och jag tänker uppskatta det ett litet tag. Ett litet NU kan få finnas ett tag. Tillsammans med vin och snus.

Oj, där försa jag mig.

En extra värme i hösten. A, det gör mig ungefär lika glad som att jag idag har klätt om min hall-pall. Men då vill jag också säga att jag är väldigt nöjd med den pallen.

(Och om någon upptäcker att jag inte har full täckning på pallen så är det för att tyget eg är ett för litet linne som jag bara trätt på. Så kan man göra istället för att bli bitter när kläder inte passar.)

skor å juice

Nej det här ska inte bli en modeblogg. Ville bara visa framfötterna nu när jag är igång med den igen. De är iofs nya, och de är iofs snygga. Det är converse all star. 700 pix.

Ja och hur går det då med detoxandet Martel?
Det går jättesakta men framåt. Förvisso snusar en som aldrig förr, men det dricks vatten och äts mat från minst två matgrupper. Stärkelser i form av grönsaker och frukt är svårt, men jag har hittat en jättefiffig grej i matbutiken. En frukt och grönsaks-shot! Tror att det är samma märke som Godmorgonjuice. Om man shottar en sådan om dagen så får man i sig 50% av dagsbehovet av frukt och grönsaker. Fatta, no moore tråktugg, just plain shotting!
Vill även tillägga att det inte hävts ett enda glas vin eller öl på tre dagar nu.
I detoxandet ingår även minimerande av dåliga ide´r iform av menlöst förlustande och dejtande. Det vill säga, lightprodukter går bort. Bättre att ta det lugnt med äkta vara istället.


Jag måste få ha kvar apelsinjuice och extrasaltat bregott. En rolig anekdot är att när jag var liten och gick till sjuksyster för vägning och mätning så fick jag bastning för att jag drack för mycket apelsinjuice! Hon trodde hon hittat roten till min fettma!? Hoho, tur att jag inte berättade om min klubb "Kylskåpets Vänner"
Sen dess är juice lite förbjudet och på så sätt även en superlyx. Varje gång jag häller upp ett stort glas tänker jag på att jag egentligen inte får. Och då tar jag ett glas till och känner mig sådär vuxen och fri.

lord have a mercy on me...

Katherine Moennig aka Shane i L word

Perfektion, om du frågar mig.

fondationborste!

Fet hy, torr hy, problemhy, flammig hy, glåmig hy?
Jag har allt och det kallas på fin svenska för blandhy. Det kan vara den värsta sorten men hey jag är inte helt förvånad, den har lika mycket personlighet identitetskriser som mitt övriga jag. Blandhy är ett väsen, en mångsysslare som man måste lära sig att leva med.
Jag har provat allt! Använda lite underlag, full täckning, låta huden andas i några dagar, torkat ut, fuktchockat, maskat, tömt, kallt vatten, varmt vatten. Det spelar ingen som hellst roll. Att behärska sin blandhy är ungefär lika omöjligt som två-åringar eller att bekämpa gravitationskraften. Lev med den, inte mot den. Framhäv nåt annat som inte krånglar...och matta ner. Ständigt detta mattande.

MEN! Jag vill ändå slå ett slag för min senaste upptäckt foundationsborsten!
Det är så fruktansvärt lätt att applicera underlagskrämen med detta mirakel, och det är roligt. Man kommer in i kratrerna ordentligt och dessutom suger borsten inte åt sig så mycket, som svamp gör.

Det finns en kanonborste på Kicks för 100 spänn och det är äkta hår.

(Vet vad du tänker) Och därför ska jag redan nu säga, använda INTE målarpenslar (olja eller vattenfärgspenslar) eller rougeborstar. Jag har testat och det funkar icke.

Blandhy behöver respekt och kärlek, precis som jag.